Krisberedskap för familjen – guide och checklista

Varför behöver familjen en beredskapsplan?

De flesta tänker på krisberedskap som något som rör dem som enskilda individer. Men en familj med barn, äldre föräldrar eller anhöriga med funktionsnedsättning ställs inför helt andra utmaningar än ett ensamhushåll. Barn är känsligare för kyla och dehydrering, äldre kan ha läkemedelsbehov som inte enkelt skjuts upp, och barn behöver extra trygghet när vardagen förändras abrupt.

Det förändrade säkerhetsläget i Europa sedan 2022 har påskyndat myndigheternas arbete med att nå ut till fler. Myndigheten för civilt försvar (MCF) rekommenderar minst en veckas hemberedskap. Bakgrunden är insikten att moderna kriser, oavsett om de orsakas av extremväder, cyberattacker mot infrastruktur eller militärt hot, kan vara längre och mer komplexa än ett kortvarigt strömavbrott.

En familj som har planerat sin beredskap i förväg slipper panik när det väl händer. Det handlar inte om att rusta sig för apokalyps utan om att ge hela hushållet en rimlig förmåga att klara en vecka på det man har hemma – precis som myndigheterna rekommenderar.

Steg 1 – Vatten för hela familjen

Vatten är din familjs kritiskaste resurs. Vid ett elavbrott slutar pumpar på vattenverk att fungera och trycket i ledningarna kan falla bort inom timmar. Köp livsmedelsklassade dunkar om 5–10 liter och fyll dem med vanligt kranvatten. Förvara dem svalt och mörkt och byt vattnet ungefär en gång om året.

Räkna minst tre liter per person och dygn för dryck och enkel matlagning – ingenting för bad, disk eller tvätt. En familj på fyra behöver alltså 84 liter för sju dygn. Har ni ett litet barn, husdjur eller någon i familjen som dricker extra mycket, räkna upp mot fem liter per person och dag.

Komplettera vattenlagren med vattenreningstabletter. De tar minimal plats och ger er möjlighet att rena regnvatten eller vatten från en naturkälla om lagren skulle ta slut. Röda korset listar vattenreningstabletter som ett av de viktigaste tillskotten i en komplett krislåda.

Steg 2 – Matförråd som hela familjen äter

Det vanligaste misstaget med matberedskapen är att köpa mat som ingen i hushållet faktiskt vill äta. En stressad familj under ett elavbrott ska inte dessutom kämpa med mat som smakar konstigt eller orsakar matreaktioner. Välj därför matvaror som hushållet redan roterar i vardagen – men med längre hållbarhet.

Grunden i ett familjematförråd för en vecka är konserver (bönor, tomater, soppa, fisk), torrmat (pasta, ris, linser, havregryn), frystorkat och energirika snacks (nötter, torkad frukt, choklad, energibars). Kom ihåg att du behöver ett stormkök och bränsle (T-röd eller gas) för att värma mat – använd det alltid utomhus eller i välventilerat utrymme.

Livsmedelsverket har publicerat en exempellista för ett vuxet hushålls matförråd för en vecka. Den är en bra utgångspunkt som du sedan anpassar efter barnens ålder och familjens eventuella allergier eller specialkost.

Steg 3 – Värme, ljus och kommunikation

Utan el försvinner uppvärmningen i de flesta svenska bostäder. Under vintermånaderna kan inomhustemperaturen sjunka till kritiska nivåer inom ett dygn i en oisolerad lägenhet. Sovsäckar med temperaturklassning för noll grader eller lägre, yllefiltar och extra varma kläder är grundskyddet för hela familjen – se till att det finns en sovsäck per person.

Ficklampor och pannlampor med reservbatterier – eller batterifria vevmodeller – är självklara. Värmeljus och blockljus bidrar både med svagt ljus och lite värme. Tänd aldrig ljus nära brännbara material och lämna dem aldrig brinnande utan tillsyn.

En batteristyrd eller vevdriven FM-radio är familjens viktigaste kommunikationsredskap vid kris. Mobilnätet faller ut när basstationernas reservkraft tar slut, ofta efter ett till några timmar utan el. Sveriges Radio P4 är myndigheternas officiella beredskapskanal – frekvensen varierar per region, så ta reda på din lokala P4-frekvens och skriv ned den på papper.

Ha också kontanter i lägre valörer hemma. Betalsystemen – BankID, Swish och kortterminaler – kräver el och internet. Har ni inte kontanter finns det ingenting att handla för om butiken ändå är öppen. Notera dessutom viktiga telefonnummer och adresser på papper – inte bara i telefonen.

Steg 4 – Första hjälpen och läkemedel

Ett komplett första hjälpen-kit med förband, kompresser, triangelbandage, desinfektionsmedel och plåster ska finnas tillgängligt för hela familjen. Röda korset har utmärkta kit som täcker de vanligaste situationerna. Lägg till febernedsättande och smärtstillande i tablettform, koltabletter och vätskeersättning.

Det viktigaste är dock att ha tillräckligt av egna receptbelagda mediciner i reserv. Prata med er läkare om det är möjligt att ha ett par veckors extra marginal hemma – det gäller inte minst inhalatorer, blodsockermätare, blodtrycksmediciner och barnspecifika mediciner som allergipreparat. Apoteken kan i vissa fall hjälpa till med en lite längre förskrivning.

Röda korset erbjuder kurser i hjärt-lungräddning och basal första hjälpen. Det är en dag väl spenderad som kan göra verklig skillnad om en familjemedlem drabbas av en olycka i ett läge där ambulansen inte kan nå er snabbt.

Steg 5 – Familjeplanen: roller, mötesplats och kommunikation

Utrustningen är bara halva jobbet. Det andra halvverket är familjeplanen – ett gemensamt samtal och en konkret plan för vad som händer om krisen slår till när familjemedlemmarna är på olika ställen.

Gå igenom följande med hela familjen:

• Mötesplats: Var samlas ni om ni inte kan komma hem? Välj en plats alla känner till, gärna nära skola eller arbete.
• Roller: Vem hämtar barnen? Vem fyller vattendunkar? Vem sköter kommunikationsradion?
• Nödnummer på papper: Läkare, närmaste sjukhus, anhöriga utanför hushållet, grannar att kontakta.
• Plan för husdjuret: Mat, vatten och plats för eventuella husdjur – de räknas med i beredskapen.
• Utrymningsplan: Om ni måste lämna hemmet snabbt – vart åker ni? Vad tar ni med?

Öva planen – utan att göra det till ett skrämmande drama. Yngre barn hanterar beredskapssamtal bra när det presenteras som en naturlig del av livet, på samma sätt som brandövningar på skolan. Fokusera på det ni kan göra, inte på det ni fruktar.

Beredskap med barn: vad som skiljer sig

Barn ställer krav på beredskapen som vuxna hushåll inte behöver ta hänsyn till. De viktigaste punkterna:

Spädbarn och små barn behöver blöjor, välling och lämpliga livsmedel i extra mängder. Ha alltid minst en veckas extra förråd av de produkter som är svårast att ersätta. Amning är naturligtvis en stor fördel under kris – det kräver inga resurser utöver mammans matintag och vatten.

Barn upp till ungefär 12 år behöver veta att en vuxen har kontroll. Involvera dem i lätthanterliga delar av förberedelserna, till exempel att packa sin egen lilla ryggsäck med en ficklampa, en favoritleksak och en vattenflaska. Det ger en känsla av delaktighet och minskar rädslan.

Tonåringar kan och bör involveras på allvar. Låt dem läsa om beredskap, diskutera scenarier och ta ansvar för delar av familjeplanen. En tonåring som förstår varför familjen förbereder sig är en resurs, inte ett bekymmer.

Lilla Krisinfo (lilla.krisinformation.se) är Myndighetens webbsida anpassad för barn och unga – ett bra komplement till era egna samtal.

Grannar och nätverk – den glömda resursen

En av de mest underskattade delarna av familjeberedskapen är grannarna. MCF och Röda korset betonar båda att krisberedskap i hög grad handlar om gemenskap – att hjälpa varandra och dela resurser. En ensam familj klarar sig bättre om de vet att grannen kan hjälpa till med barnvakt, vatten eller en vedkamin.

Om du bor i lägenhet och har ont om förvaringsutrymme är ett gemensamt vattenförråd med grannarna ett utmärkt alternativ. En bostadsrättsförenings källarförråd kan rymma dunkar för hela fastigheten. Det kräver kommunikation och planering – men det är precis den sortens grannsamverkan som bygger ett motståndskraftigt samhälle.

Röda korsets undersökning från 2023 visar att sex av tio svenska hushåll har genomfört beredskapsförberedelser. Det är en påtaglig ökning jämfört med 2022. Och 48 procent uppger att de är beredda att be grannar om hjälp vid kris – det är en stor förändring jämfört med hur vi tänkte för tio år sedan.