Beredskapschecklista – komplett lista på allt du behöver

Den här checklistan täcker alla sju beredskapsområden som MCF (Myndigheten för civilt försvar) rekommenderar för en veckas hemberedskap. Bocka av punkt för punkt och du vet exakt var du står – och vad som saknas.

7 dygn MCF:s mål
3 l vatten/person/dag
50+ punkter att bocka

Sju beredskapsområden

  • Dricksvatten
  • Mat och matlagning
  • Värme och skydd mot kyla
  • Belysning
  • Kommunikation
  • Läkemedel och första hjälpen
  • Hygien och sanitet

Baserat på MCF/MCF:s råd och Röda Korsets krislådelista

Beredskapschecklista – komplett lista på allt du behöver
Redaktionell illustration: Beredskapschecklista – komplett lista på allt du behöver.
Det viktigaste att veta: Myndigheternas råd är minst en veckas hemberedskap. Den uppdaterade broschyren Om krisen eller kriget kommer skickades ut till alla svenska hushåll hösten 2024. Börja med den här checklistan – den täcker det viktigaste du behöver för en vecka.

Varför behöver du en beredskapschecklista?

En beredskapschecklista är ett enkelt men kraftfullt verktyg: den omvandlar ett vagt "jag borde förbereda mig" till ett konkret tillstånd där du faktiskt vet vad du har och vad som saknas. MCF beskriver hemberedskap som förmågan att klara sig utan samhällets hjälp i minst en vecka – och den förmågan byggs systematiskt, punkt för punkt.

Vanliga krissituationer i Sverige som gör hemberedskap aktuell är långvariga strömavbrott (Sverige har haft avbrott på 3–7 dygn under januaristormar), störningar i vattendistributionen, extremväder, smittspridning och i värsta fall höjd beredskap. I ingen av dessa situationer är det för sent att ha förberett sig i förväg – men det är för sent att börja dagen störningen inträffar.

Den här guiden är uppbyggd kring MCF:s sju kärnområden för hemberedskap: vatten, mat, värme, belysning, kommunikation, läkemedel och hygien. Under varje avsnitt hittar du praktiska råd och en lista med konkreta produkter att bocka av.

Beredskapschecklista: dricksvatten

Vatten är den kritiskaste resursen i din krislåda. Det mesta vi tar för givet i Sverige – att vrida på kranen och få rent vatten – är beroende av el. Utan el slutar pumparna arbeta och vattenledningarna förlorar trycket. MCF:s råd är 3–5 liter per person och dygn: 3 liter för att klara dryck och matlagning, och upp till 5 liter om du räknar in enklare personlig hygien.

Ett hushåll på tre personer behöver alltså minst 63 liter för en vecka. Förvara alltid i livsmedelsklassade, slutna dunkar – aldrig i gamla hinkar, glassskopor eller andra kärl som inte är avsedda för dricksvatten. Sätt förvaringsdatum och byt ut vattnet en gång om året.

  • Livsmedelsklassade vattendunkar om 5–10 liter (beräkna 3–5 liter/person/dag i 7 dagar)
  • Vattenreningstabletter (klorbaserade) som backup
  • Portabelt vattenfilter eller klorfria reningsmedel
  • Hopvikbara reservdunkar för att fylla på från yttre källa
  • Termos som håller kokt vatten varmt

Hos Bered hittar du livsmedelsklassade vattendunkar i rätt storlekar med tätslutande kranar – ett av de bästa alternativen för svenska förhållanden.

Beredskapschecklista: mat och matlagning

Mat i beredskapslådan ska uppfylla tre krav: lång hållbarhet (minst 12 månader), klara rumstemperatur utan kyl eller frys, och gå att tillreda med minimal utrustning. Fokusera på mat med högt energiinnehåll – räkna med minst 2 000 kilokalorier per person och dag.

Det bästa rådet från MCF är att välja mat som hushållet faktiskt äter till vardags. Bygg upp ett rullande förråd: köp lite mer än vanligt vid varje inköp och rotera naturligt. Då slipper du situationen att du vid en kris tvingas äta saker familjemedlemmar inte tolererar – och inget går till spillo.

  • Konserver (bönor, linser, tonfisk, köttbullar, soppa)
  • Torkad pasta, ris och havregryn
  • Knäckebröd och hårt bröd
  • Nötter och torkad frukt
  • Energi- och proteinbars
  • Choklad och socker som snabbenergi
  • Frystorkat kaffe, te och saftkoncentrat
  • Stormkök eller campingkök med bränsle (T-sprit, gaspatroner)
  • Konservöppnare (glöms ofta bort)
  • Tändstickor eller tändare i en vattentät förslutning
  • Kastruller och bestick som inte kräver diskmaskin

Nordic Preparation har färdiga matpaket med frystorkad mat portionerad per person – ett smidigt alternativ om du vill komplettera ditt rullande förråd med mat som håller i flera år utan kyl.

Matlagning inomhus: Campingkök och T-spritkök producerar kolmonoxid. Laga alltid mat med god ventilation och undvik att använda dem i ett stängt rum. Placera aldrig stormkök under skåp eller nära köksfläkten. Levande ljus bör inte lämnas utan uppsikt.

Beredskapschecklista: värme och skydd mot kyla

I Sverige är värme ett av de farligaste beredskapsglappen – just för att vi är så vana vid att värmen alltid fungerar. I de flesta bostäder är uppvärmningen helt beroende av el: fjärrvärme, värmepump, vattenburen el-panna. Vid ett längre strömavbrott mitt i vintern kan inomhustemperaturen sjunka till hälsofarliga nivåer inom ett dygn.

Lösningen är inte att installera en braskamin i en etta (möjligen inte tillåtet, möjligen en brandrisk). Lösningen är att minska värmeförlusterna och bibehålla kroppstemperaturen med kläder och sovsäckar. MCF rekommenderar att täta fönster och dörrspringor med tejp eller filtar och att samla hushållet i ett rum för att gemensamt hålla temperaturen uppe.

  • Sovsäck med temperaturklass för inomhusbruk under svenska vintrar (minst 0°C)
  • Yllefiltar eller fleecefilt per person
  • Varma kläder: underställ, ylletröja, varma strumpor, mössa och handskar
  • Tejp och plast för att täta fönstergluggar och dörrspringor
  • Värmeljus (ger lite värme och ljus – placera dem säkert)
  • Alternativ värmekälla om möjligt: kakelugn, vedkamin, pelletsbrännare
  • Brandsläckare och brandvarnare (kontrollera funktionen)

Beredskapschecklista: belysning

Mörker är underskattat som problem vid kris. Utan el försvinner inte bara lamporna – det försvinner säkerheten och förmågan att utföra enkla sysslor. Barn kan bli rädda, äldre kan ramla, och att laga mat, navigera trappor och kommunicera med omgivningen blir allt svårare. Belysning är inte en lyx – det är ett grundläggande säkerhetsbehov.

Ha flera typer av belysning som är oberoende av varandra. En ficklampa med batterier är grundnivån. En pannlampa frigör händerna. Värmeljus och blockljus ger lång drift men kräver brandsäker hantering. En nödlysdiod eller solcellslampa som laddas dagtid kan lysa hela natten.

  • Ficklampa per person (batteridriven, dynamo eller vevdriven)
  • Pannlampa (frigör händerna vid matlagning och vid hjälpinsatser)
  • Värmeljus och blockljus med rejäl ljusstake
  • Tändstickor och tändare i torrt förvar
  • Reservbatterier i rätt storlekar (AA, AAA, D)
  • Powerbank som laddas i förväg
  • Solcellslampa eller solcellsdriven LED-lykta

Beredskapschecklista: kommunikation

Vid en allvarlig kris kan mobilnätet bli överbelastat eller gå ner. Internet försvinner. Sociala medier är inte en pålitlig informationskälla när infrastrukturen är störd. Det enda kommunikationsmedlet som fungerar oberoende av el och internet är en batteridriven eller vevdriven FM-radio. Sveriges Radio P4 är den officiella beredskapskanalen – den fortsätter sända vid kris.

Notera frekvensen för din lokala P4-kanal på ett papper och lägg det i krislådan. En lista med viktiga telefonnummer – anhöriga, grannar, vårdcentral, kommunens krislinje – bör också finnas nerskriven i klartext och inte bara i telefonen.

  • Batteridriven eller vevdriven FM-radio
  • Reservbatterier till radion
  • Powerbank (10 000 mAh eller mer) för att ladda mobilen
  • Solcellsladdare som backup till powerbanken
  • Viktiga telefonnummer nedskrivna på papper (ej bara i telefonen)
  • Frekvensen för lokal Sveriges Radio P4 nerskriven
  • Plan för att kontakta anhöriga om mobilnätet är nere

Kristorget och Nordic Preparation har ett brett urval av vevradior, solcellsladdare och nödladdare anpassade för krisberedskap.

Beredskapschecklista: läkemedel och första hjälpen

Sjukvårdens kapacitet begränsas kraftigt vid en större kris. Det är inte orealistiskt att en läkarvisit som normalt sker samma dag kan ta 48–72 timmar under en störning. Egna mediciner och ett välförsett husapotek är inte valbart – de är nödvändigt.

Socialstyrelsen och krisinformation.se rekommenderar att du alltid har ett lager av dina personliga mediciner på minst en vecka. Om du tar läkemedel mot kronisk sjukdom – diabetes, hjärtsjukdom, epilepsi, psykisk ohälsa – är det ännu viktigare att ha ett lite djupare lager. Prata med din läkare eller apotekare om du är osäker på vad som gäller för just dina mediciner.

  • Smärtstillande och febernedsättande (paracetamol och ibuprofen)
  • Antidiarréläkemedel
  • Vätskeersättning (ORS-pulver)
  • Antihistamin mot allergier
  • Koltabletter
  • Personliga mediciner med reserv för minst 7 dagar
  • Plåster i olika storlekar
  • Sterila kompresser och bandage
  • Antiseptiskt medel (klorhexidin-gel eller jodtinktyr)
  • Sax, pincett och nålar
  • Engångshandskar
  • Termometer
  • Nödsänka eller siltäcke (aluminiumfilt)

Beredskapschecklista: hygien och sanitet

Toaletten är den mest underskattade risken vid ett längre strömavbrott. I flerbostadshus och stadsmiljö kan toaletterna sluta fungera om vattentrycket i ledningarna försvinner. Röda Korset rekommenderar att ha med plastpåsar av olika storlekar i krislådan – de fungerar som tillfälliga toaletter om vattentoaletten inte kan spolas.

Hygien är inte enbart komfort. Under en kris ökar risken för smittspridning, särskilt om vatten och sophantering begränsas. Handsprit, våtservetter och torrschampo är billiga och lättviktiga – de tar minimal plats men gör stor skillnad för hälsan och välmåendet.

  • Tandborste och tandkräm
  • Toalettpapper (rejäla lager)
  • Handsprit (minst 70 % alkohol)
  • Våtservetter
  • Torrschampo
  • Intimhygien: bindor, tamponger, troisskydd, blöjor efter behov
  • Diskmedel och en liten hink
  • Plastpåsar i olika storlekar (toalettlösning och vattenspärr)
  • Handskar för hygienarbete

Beredskapschecklista: pengar, dokument och övrigt

Betalkortet fungerar inte när el och internet är nere. Bankomaterna töms snabbt om störningen är utbredd. Röda Korset och krisinformation.se rekommenderar uttryckligen att ha kontanter i lägre valörer hemma – 200- och 500-lappar är mer användbara än sedlar på 1 000 kronor om det handlar om att handla från grannar eller lokala aktörer med begränsad växel.

  • Kontanter i lägre valörer (200–1 000 kronor i småsedlar och mynt)
  • Identitetshandling (ID-kort, pass, körkort) i säkert men tillgängligt förvar
  • Multiverktyg (Leatherman-typ)
  • Reservnycklar till bostaden
  • Viktiga försäkringshandlingar och avtal (digitalt + papperskopia)
  • Kontaktlista för grannar och lokala nätverk
  • Leksaker och spel för barn (kortlek, pysselblock)
  • Husdjursmat för minst en vecka om du har husdjur
Grannar är din viktigaste resurs: Sex av tio svenska hushåll uppger i en Novusundersökning från 2023 att de gjort förberedelser hemma. Men nätverk är starkare än enskilda insatser. Stäm av med grannar vem som har vad – en del kanske har en stormkök, en annan en generator, en tredje ett djupare matförråd. Dela resurser och hjälp varandra.

Färdig krislåda eller bygga ihop själv?

Det finns fördelar med bägge alternativen. En färdig krislåda från en seriös beredskapsbutik är den snabbaste vägen att få grundskyddet på plats. Produkterna är utvalda, paketerade och beräknade för ett visst antal personer och dagar. Kontrollera alltid innehållet mot hushållets egna behov, eftersom färdiga lådor sällan täcker mat, läkemedel och barn- eller husdjursbehov fullt ut.

Nackdelen med färdiga lådor är att de aldrig kan ersätta dina personliga mediciner, barnmaten ditt barn faktiskt äter, husdjursmat eller matallergier i hushållet. Betrakta en färdig krislåda som ett fundament – bygg sedan vidare med den här checklistan.

Oavsett om du väljer en färdig låda eller bygger ihop en själv är det viktigaste att börja. Även en halvfärdig beredskapslåda är ett enormt steg upp från noll förberedelse.

Se Bered Beredskapslådan

Hur ofta ska du kontrollera din beredskap?

En beredskapslåda är inte ett projekt du genomför en gång och sedan lägger på hyllan för evigt. Mat har bäst-före-datum, batterier tappar kapacitet, mediciner går ut och hushållets sammansättning förändras. Planera in en fast kontrollpunkt en gång per år – gärna vid ett minnesvärt tillfälle som nyåret, sommarsemestern eller familjens beredskapsdag.

Vid den årliga kontrollen bör du gå igenom hela listan: rotera matvaror som snart passerat bäst-före-datum, byt batterier, kontrollera att vattendunkarnas datum gäller och att de inte läcker, kontrollera att mediciner inte utgått och att mängden personliga mediciner räcker för en vecka. Uppdatera telefonnummerlistan och kontakta grannar om ni har ett lokalt beredskapssamarbete.

Vanliga frågor om beredskapschecklistan

Hur mycket vatten behöver jag lagra?

Räkna med minst 3–5 liter per vuxen och dygn. För ett hushåll på fyra personer och sju dagars beredskap innebär det 84 liter i livsmedelsklassade slutna dunkar. Ha också vattenreningstabletter i reserv. Komplettera gärna med ett portabelt vattenfilter om du bor nära en sjö eller ett vattendrag.

Vad är myndigheternas rekommendation?

Myndigheten för civilt försvar (MCF) råder hushåll att planera för minst en veckas hemberedskap. Det inkluderar dricksvatten, mat, värme, belysning, kommunikation, läkemedel och hygien för hela hushållet.

Kan jag köpa en färdig krislåda i stället för att bygga ihop en själv?

Ja. Färdiga krislådor från Bered, Nordic Preparation och Kristorget är byggda kring myndigheternas hemberedskapsråd och ett bra sätt att snabbt komma igång. Komplettera sedan med personliga mediciner, barnmat och andra hushållsspecifika behov – det täcker ingen färdig produkt fullt ut.

Var ska jag förvara beredskapslådan?

Förvara krislådan svalt, mörkt och torrt – helst i ett innerrum utan direktljus. En garderob, en byrå i sovrummet eller ett städskåp är bra alternativ. Undvik garage och vindsutrymmen där temperaturen varierar extremt. Kontrollera förvaringsdatumen en gång per år.

Hur ofta ska jag uppdatera beredskapschecklistan?

Gå igenom checklistan en gång per år, gärna vid ett fast tillfälle. Kontrollera bäst-före-datum på mat och vatten, byt gamla batterier, kontrollera att mediciner inte gått ut och att personliga dokument är aktuella. Uppdatera vid stora förändringar i hushållet: nytt barn, ny medicinering eller ny bostad.

Snabbfakta

  • 7 dagars beredskap är MCF:s mål
  • 3–5 liter vatten per person och dag
  • 2 000 kcal mat per person och dag
  • FM-radio är enda stressfria kommunikationen
  • Kontanter i lägre valörer
  • Personliga mediciner för minst 1 vecka