Vad ska finnas i krislådan? Komplett innehållslista 2026

Myndigheten för civilt försvar (MCF) rekommenderar att varje hushåll ska klara sig i minst sju dygn utan samhällets hjälp. Den här guiden går igenom exakt vad krislådan ska innehålla – kategori för kategori – med rätt mängder och konkreta produkttips baserade på myndigheternas hemberedskapsråd.
7 dygn myndigheternas riktmärke
3–5 l vatten/person/dag
10 kat. i checklistan
Vad ska finnas i krislådan? Komplett innehållslista 2026
Redaktionell illustration: Vad ska finnas i krislådan? Komplett innehållslista 2026.
Officiellt råd: Myndigheten för civilt försvar (MCF) rekommenderar att alla svenska hushåll planerar för minst sju dagars självförsörjning. Krislådan är ett praktiskt sätt att samla vatten, mat, värme, kommunikation och andra grundbehov på ett ställe.

De sju beredskapsområdena – vad MCF kräver

MCF delar in hemberedskapen i sju kärnområden. Dessa utgör stommen i varje väluttrustad krislåda och berör hela hushållets förmåga att överleva och fungera under ett längre strömavbrott, extremväder, störningar i samhällsservicen eller vid höjd beredskap. Var och en av dessa kategorier kräver genomtänkt planering – det räcker inte att bara köpa en termos och tro att beredskapen är klar.

Nedan går vi igenom varje kategori på djupet, med konkreta mängder, produktexempel och de vanligaste misstagen att undvika.

1. Dricksvatten – det allra viktigaste

Vatten är utan tvekan det viktigaste innehållet i krislådan. Utan vatten klarar en människa sig i tre till fyra dagar – utan mat klarar vi oss i veckor. MCF rekommenderar minst 3–5 liter per vuxen och dygn, vilket räcker till dryck, enklare matlagning och grundläggande hygien. Det är ett minimivärde – vid sjukdom, amning, varmt väder eller om du har husdjur behöver du räkna upp.

Förvara vatten i livsmedelsklassade dunkar med tätslutande lock. Ställ dem svalt, mörkt och aldrig direkt mot betonggolv – lägg ett träbräde under. Byt ut vattnet ungefär en gång per år och kontrollera att dunkarna inte läcker.

Räkna ut ditt vattenbehov: Antal personer × 3 liter × 7 dygn. Familj på 4 pers = 84 liter. Familj på 2 pers = 42 liter.

Komplettera med vattenreningstabletter och gärna ett handhållet vattenfilter. Dessa ger extra marginal om lagrade förråd tar slut och du behöver ta vatten från en sjö eller å i närheten.

Hos Bered hittar du livsmedelsklassade vattendunkar i 5, 10 och 20 liters storlekar med tätslutande kranar – ett av de bästa alternativen för svenska förhållanden.

2. Mat med lång hållbarhet

Matförrådet ska täcka hushållets kaloribehov i minst sju dygn och helst inte kräva kylförvaring. Välj mat som hushållet faktiskt äter i vardagen, så att förrådet roteras naturligt och inget kastas när bästföredatumet passerar.

Bra matvaror för krislådan

  • Konserver: bönor, linser, tonfisk, lax, makrill, tomater, grönsaker och fruktkonserver
  • Torrmat: pasta, ris, havregryn, linser och torkade baljväxter
  • Frystorkad mat: lättare, kompaktare och håller 5–25 år – utmärkt för go-bag
  • Energirika snacks: nötter, torkad frukt, energibars och choklad
  • Mjukt knäckebröd och skorpor med lång hållbarhet
  • Buljong, torkade soppor och smaksättare
  • Kaffe, te och saftkoncentrat för välbefinnandet
  • Honung och socker som naturliga energikällor med i princip obegränsad hållbarhet

Kontrollera att du kan tillaga allt utan el. Ha ett campingkök eller stormkök och tillräckliga bränslereserver. Tänk på ventilationen – gasbrännare och stormkök ska aldrig användas inomhus utan ordentlig lufttillförsel. Öppna ett fönster och rikta aldrig köket mot en brandvarnare.

3. Matlagningsutrustning och verktyg

Mat i konserver och torrvaror hjälper inte om du inte kan tillaga den. Samla utrustning för eld och matlagning utanför elnätet:

  • Campingkök eller stormkök (gasbrännare, spritkök eller tablettbrännare)
  • Extra gasbehållare, T-röd (rödsprit) eller Esbit-tabletter
  • Termos för att hålla vatten varmt och minska bränsleförbrukning
  • Konservöppnare – en enkel manuell modell räcker
  • Grytor och kokkärl med lock – prioritera aluminium eller titan för vikten
  • Plastbestick och matlådor som inte kräver diskmaskin
  • Tändstickor i ett vattentätt förpackning och en lighter som backup

4. Värme utan el

Sverige har kalla vintrar och långa mörka perioder. Om värmepumpen, fjärrvärmen eller elpanelerna slocknar kan temperaturen inomhus sjunka farligt snabbt – särskilt i moderna täta hus utan öppen spis eller vedeldning. Hypotermi är en verklig risk vid längre strömavbrott vintertid.

  • Sovsäckar med komforttjockleksgräns ned mot 0 °C eller kallare
  • Filtar – ullfiltar håller värmen bäst, fleece är ett gott alternativ
  • Termounderkläder och varma kläder inklusive mössa, handskar och ullstrumpor
  • Räddningsfilt (aluminiumfilt) – komprimeras till liten volym och fungerar utmärkt som extra isolering
  • Isolering av fönster med filtar eller kartonger för att minska värmeförlust

Om du bor i ett hus med vedkamin eller kakelugn – se till att den är kontrollerad, att du har tillräckligt med ved och att kaminluckan kan öppnas utan el. En vedkamin kan värma upp hela bottenplanet.

5. Belysning när mörkret faller

Mörker under ett strömavbrott är inte bara obekvämt – det kan vara direkt farligt om du behöver ta hand om barn, ge medicin eller hantera en skada i mörker. Ha alltid belysning som inte är beroende av elnätet:

  • LED-ficklampa per person, gärna batteridriven med reservbatterier
  • Pannlampa för att frigöra händerna vid praktiska uppgifter
  • Stearinljus och blockljus – placera aldrig nära lättantändliga material
  • Värmeljus i värmeljuslykta – ger både ljus och lite värme
  • Laddningsbara ficklampor med solcellsladdning som backup
  • Nödbelysning (LED-vägledningsljus) som tänds automatiskt vid strömavbrott
Brandsäkerhet: Låt aldrig stearinljus eller levande ljus brinna utan uppsikt. Placera ljus långt från gardiner, papper och textilier. Elda inte inomhus med gasolkök utan ventilation.

6. Kommunikation: nödradion som räddar liv

Vid ett allvarligt strömavbrott är mobilnätet ofta det första som slutar fungera. Mobilmaster har reservkraft för ett till några timmar, men efter det försvinner möjligheten att ringa, skicka SMS eller använda internet. En nödradio med batteri- eller vevdrift är det enda sättet att ta emot myndighetsinformation och VMA-varningar (Viktigt meddelande till allmänheten) utan ström.

Välj en radio som tar emot FM och mellanvåg. Vevdriven eller solcellsladdad modell är att föredra – då är du inte beroende av batterier. Sveriges Radio P4 är den viktigaste kanalen vid kris. Lär dig vilken frekvens som gäller i ditt område.

  • Nödradio med FM-mottagning, batteri- eller vevdriven (solcellsladdning som plus)
  • Extra batterier av rätt storlek till radion
  • Kraftig powerbank, minst 20 000 mAh, för att ladda mobiltelefoner
  • Laddningskablar till alla enheter i hushållet
  • Viktiga telefonnummer nedskrivna på papper – om mobilen tar slut

MCF betonar vikten av att skriva ner telefonnummer på papper. Om du behöver ringa från en annans telefon hjälper det inte att numret bara finns sparat digitalt i din mobil. Inkludera: närmaste anhöriga, grannar, din vårdcentral och kommunens krisnummer.

Nordic Preparation har ett brett sortiment av vevradior och nödladdare – bra alternativ att utgå från när du kompletterar krislådan med kommunikationsutrustning.

7. Första hjälpen och läkemedel

En kris ökar risken för skador och försämrar möjligheten att söka vård. Hälso- och sjukvården kan vara hårt belastad, och att ta sig till en vårdcentral kan vara svårt om transporterna är drabbade. Ha därför ett fullständigt första hjälpen-kit och ett husapotek hemma.

Första hjälpen-kit – bör innehålla

  • Plåster i olika storlekar (inklusive stora sårplåster)
  • Sterilt förbandspaket och elastisk binda
  • Engångshandskar i latex- eller nitrilgummi
  • Desinfektionsmedel (klorhexidin eller jodbaserat)
  • Sax och pincett
  • Räddningsfilt/aluminiumfilt
  • Brandsårsgel eller kompressen för brännskador

Husapotek – receptfria läkemedel

  • Febernedsättande och smärtstillande (paracetamol och ibuprofen)
  • Antihistamin mot allergiska reaktioner
  • Vätskeersättning (Resorb eller liknande)
  • Koltabletter mot magbesvär och diarré
  • Plåster med salva mot sår och blåsor
Receptbelagda mediciner: Tala med din läkare om möjligheten att ta ut ett extra månadsförråd som krisreserv. Många läkare är positiva till detta inom ramen för hemberedskapen.

8. Sanitet och hygien

Om vattenledningarna slutar fungera försvinner möjligheten att spola toaletten. Det sker oftare än folk tror – vid allvarliga ledningsbrott eller vid längre strömavbrott kan även pumpstationerna för avlopp sluta fungera.

  • Handdesinfektionsmedel (handsprit) – gäller som ersättning vid vattenbrist
  • Toalettpapper – räkna generöst
  • Reservtoalett (hinktoa) med engångspåsar och hygienpulver eller kattlitter
  • Mensskydd – bindor och tamponger för hela perioden
  • Blöjor och våtservetter om det finns småbarn
  • Tvättlappar som kan användas utan rinnande vatten
  • Torrschampo för hårvård utan vatten
  • Tandborste, tandkräm och munsköljningsmedel

9. Dokument och ekonomi

Kortbetalning fungerar inte vid ett längre strömavbrott. Bankomaterna töms snabbt om folk väl förstår allvaret. Ha kontanter hemma innan krisen – inte som en reaktion på den.

  • Kontanter i lägre valörer – sedlar på 100 och 500 kronor (växel är viktigt)
  • Kopior av pass, körkort och ID-handlingar i ett vattentätt kuvert
  • Kopior av försäkringsbrev och viktiga avtal
  • Veterinärers och läkares kontaktuppgifter
  • Bankkontonummer nedskrivna – för att kunna identifiera dig utan app

10. Övrigt och specialbehov

Det sista steget är att anpassa krislådan till just ditt hushåll. Generiska checklistor täcker basen – men din situation kräver troligen tillägg.

  • Multiverktyg med kniv, tång och skruvmejsel
  • Plastpåsar i olika storlekar – till vattentätning av dokument, nödtoalett och avfallshantering
  • Kortlek och sällskapsspel – moral och välbefinnande är undervärdat under långa störningar
  • Extra glasögon eller kontaktlinsvätska om du är beroende av synkorrektion
  • Hörhjälpmedel och reservbatterier till hörapparat
  • Husdjursfoder och vatten för minst 7 dygn (katt: 200 ml/dag, hund 20 kg: ca 800 ml/dag)
  • Babylmat och blöjor för spädbarn i rätt antal
  • Välkända leksaker och böcker för barn – minskar oro och ger struktur

Var och hur förvarar du krislådan?

En krislåda fungerar bara om du faktiskt kan nå den när krisen inträffar. Placera den på en tydlig plats alla i hushållet känner till. En robust plastlåda med lock, en vädertät väska eller ett skåp i källarförrådet är vanliga lösningar. Om du bor i lägenhet fungerar en rullande låda under sängen eller en dedikerad plats i ett förvaringsskåp.

Se till att alla i hushållet vet var krislådan finns och vad den innehåller. Öva gärna en gång om året – ta fram allt, kontrollera datum och byt ut det som håller på att gå ut. Det tar en timme och kan göra stor skillnad.

Färdig krislåda eller bygga själv – vilket passar dig?

Den vanligaste frågan är om man ska köpa en färdig krislåda eller bygga ihop en från grunden. Svaret beror på din situation, men de flesta experter rekommenderar en kombination.

En färdig krislåda ger ett snabbt startpaket baserat på myndigheternas hemberedskapsråd. Det kräver minimal research och minskar risken att glömma hela kategorier. Nackdelen är att den är standardiserad och inte kan ta hänsyn till hushållets storlek, allergier eller medicinska behov.

Att bygga sin egen krislåda ger full kontroll. Du väljer exakt vad som passar ert hushåll och kan handla från vanliga mataffärer och beredskapsbutiker. Det är ofta billigare per enhet och ger en djupare förståelse för vad du faktiskt har hemma.

Bästa strategin: Köp ett grundpaket för 72 timmar och bygg sedan upp ett hemmaförråd för sju dagar eller längre. Det ger snabb start och skräddarsydd helhetslösning.

I vår topplista längst ned på sidan hittar du de beredskapsbutiker som våra besökare väljer mest – Bered, Kristorget och Nordic Preparation är bland de mest populära för färdiga krislådor och kompletterande utrustning.

Komplett checklista – 7 dygn

Alla 10 kategorier samlade:

  • Vatten: 3–5 l/person/dygn i livsmedelsklassade dunkar
  • Mat: konserver, torrmat, frystorkad mat för 7 dygn
  • Matlagning: campingkök, bränsle, konservöppnare
  • Värme: sovsäckar, filtar, termounderkläder
  • Belysning: ficklampor, pannlampa, stearinljus
  • Kommunikation: nödradio, powerbank, nr på papper
  • Medicin: 1:a hjälpen-kit, husapotek, receptmediciner
  • Hygien: handsprit, toalettpapper, hinktoa, mensskydd
  • Dokument: kontanter, kopior av ID/pass/försäkring
  • Övrigt: multiverktyg, plastpåsar, sällskapsspel

Vattenbehov – snabbkalkyl

1 person, 7 dygn 21–35 l
2 personer, 7 dygn 42–70 l
4 personer, 7 dygn 84–140 l
4 personer, 14 dygn 168–280 l

Källa: MCF – minst 3 l, rekommenderat 5 l per person och dygn.

Komplettera din krislåda

Välj bland specialiserade beredskapsbutiker med kompletta sortiment:

Annonslänkar. Påverkar ej vår rangordning.

Vanliga frågor om innehållet i krislådan

Svar på de frågor vi ser oftast från besökare som planerar sin krislåda.

Vad ska finnas i en krislåda?

En krislåda ska täcka centrala beredskapsbehov enligt MCF och Krisinformation: dricksvatten (minst 3–5 liter per vuxen och dygn), mat med lång hållbarhet för minst 7 dygn, värmekällor som sovsäckar och filtar, belysning (ficklampor och stearinljus), kommunikationsutrustning (vevradio eller batteriradie), ett komplett första hjälpen-kit med mediciner, samt sanitets- och hygienprodukter.

Lägg därutöver till kontanter i lägre valörer (100 och 500 kr), kopior av viktiga dokument, viktiga telefonnummer nedskrivna på papper, en powerbank och eventuell medicin som är unik för hushållet.

Hur mycket vatten behövs i krislådan?

MCF rekommenderar minst 3–5 liter vatten per vuxen och dygn, vilket räcker till dryck, enklare matlagning och grundläggande hygien. Det är ett minimivärde – vid sjukdom, amning, varmt väder eller om du har husdjur bör du räkna med 5 liter per person och dygn.

För en familj på fyra personer under 7 dygn behövs minst 84 liter (och helst 140 liter) i livsmedelsklassade dunkar med tätslutande lock. Förvara svalt och mörkt – aldrig direkt mot betonggolv. Byt ut vattnet ungefär en gång per år.

Vilken mat ska man ha i krislådan?

Välj mat som tål rumstemperatur och som hushållet redan äter i vardagen – det gör det lättare att rotera förrådet. Bra alternativ är konserver (bönor, tonfisk, lax, tomater), torrmat (pasta, ris, havregryn, linser), frystorkad mat, torkad frukt, nötter, energibars, knäckebröd och torkade soppor.

Se till att du kan tillaga all mat utan el. Ha ett campingkök eller stormkök med tillräckligt bränsle. Kom ihåg ventilationen – gasbrännare ska aldrig användas i täta inomhusutrymmen utan lufttillförsel.

Måste man ha en nödradio i krislådan?

Ja, en batteridriven eller vevdriven nödradio är ett av de viktigaste innehållen i krislådan. Vid ett allvarligt strömavbrott slutar mobilnätet fungera efter ett till några timmar när reservkraften i mobilmasterna tar slut.

Nödradion är det enda tillförlitliga sättet att ta emot myndighetsinformation och VMA-varningar (Viktigt meddelande till allmänheten) utan ström. Välj en modell med FM- och MW-mottagning och gärna vevladdning eller solcellsladdning.

Hur länge ska krislådan räcka?

MCF rekommenderar att krislådan ska räcka i minst 7 dygn för hela hushållet. Det är den miniminivå myndigheterna anser att alla hushåll bör uppnå. För hushåll med barn, äldre eller medicinska behov rekommenderas beredskap upp mot 2 veckor för bättre marginaler.

Börja med 7 dagar och bygg sedan upp gradvis. En genomtänkt sjudagarsberedskap är bättre än en halvfärdig månadsplan som aldrig fullföljts.